Östersjöns tillstånd
Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Den belastning som har störst negativ inverkan på ekosystemet är övergödning [1] som orsakas av ett överskott av fosfor och kväve. Detta leder till många skadliga effekter på vattenkvaliteten, till exempel döda bottnar, algblomning, fiskdöd och dåligt siktdjup. Övergödningen rubbar den känsliga balans som finns i alla vattenmiljöer och skapar en negativ spiral.
Mycket har gjorts för att minska inflödet av näringsämnen, särskilt inom områden som avloppsrening och jordbruk. Men vi behöver fortfarande minska dessa näringsämnen, särskilt fosfor, innan vi har nått en punkt där Östersjön börjar återställa sig själv. Det är därför vi fokuserar våra projekt på att minska fosfor (och vi väljer alltid projekt baserat på deras kostnadseffektivitet och påverkanspotential).
Östersjön är ett av världens mest förorenade hav och har en död zon som är mer än en och en halv gånger så stor som Danmark, vilket motsvarar mer än en femtedel av havsbottnen [2, 3].
Mer än 80 000 km² lider av syrebrist eller syrebrist, vilket gör det till det största miljöproblemet i regionen [3].
Av de olika miljöbelastningarna på Östersjön har övergödning den överlägset största påverkan på Östersjöns ekosystem [4].
97% av Östersjön lider av övergödning [5]
Övergödning orsakar döda zoner och algblomning, vilket gör vattnet giftigt
Övergödning orsakas av ett överskott av näringsämnen, kväve och fosfor, som kommer ut i havet [6].
Med rätt åtgärder kan det ekonomiska värdet av att lösa problemet vara betydligt större än kostnaden [7].
Om vi lyckas få ner inflödet av näringsämnen under MAI (Maximum Allowable Input) kommer Östersjön att börja återhämta sig (se bilden nedan) [8].
Vattenburen och total näringstillförsel
Utbredning av hypoxiskt och anoxiskt bottenvatten
Övergödning och de planetära gränserna
Flödet av kväve och fosfor, som orsakar övergödning, är inte bara ett lokalt problem utan ett av de mest akuta globala problemen.
Den senaste uppdateringen av de Planetära Gränserna visar att sex av nio gränser har överskridits, vilket tyder på att jorden nu befinner sig långt utanför det säkra handlinsutrymmet för mänskligheten [9]. Bland dessa är biogeokemiska flöden (kväve och fosfor) bland de som överskrids mest. Sedan uppdateringen 2015 har graden av överskridande för tidigare överskridna gränser - biogeokemiska flöden, klimatförändringar, biosfärens integritet och förändringar i landsystemet - ökat.
Vår organisation startade med ett globalt perspektiv på hur vi skulle kunna påverka miljön på ett så positivt sätt som möjligt. Efter några års arbete med globala miljöproblem blev det uppenbart att ett fokus på vår egen regions största miljöproblem också är det bästa sättet att förbättra miljön globalt.
Läs mer på
Handlingsplan för Östersjön av HELCOM (kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö)
Källor
[1] Kumulativa effekter på den marina miljön, HELCOM (2018E)
[2] Greenpeace International, "The Baltic Sea, A Roadmap to Recovery" och många fler
[3] SMHI " Syreundersökning i Östersjön 2023 - Utbredning av anoxi och hypoxi, 1960 - 2023
RO_76 Syreundersökning i Östersjön 2023 - Utbredning av anoxi och hypoxi, 1960-2023 .pdf (smhi.se)
[4] Baltic Sea Impact Index, Halpern et al. (2008), Projekt HARMONY (Andersen et al. 2013), och HOLAS II (HELCOM 2018)
[5] Helcom "Tillståndet i Östersjön"
[6] Baltic Sea Environment Proceedings No. 115 B
[7] Boston Consulting Group Report, "Turning adversity into opportunity", 2013 härledde det ekonomiska mervärdet som i hög grad når ut till alla kostnadsberäkningar.
[8] MAI är mål för näringstillförsel som de baltiska staterna har kommit överens om. Om MAI uppfylls antas Östersjön återställa sig själv. HELCOM Tillförsel av näringsämnen (kväve och fosfor) till delavrinningsområdena 1995-2021
[9] "Earth beyond six of nine planetary boundaries" Katherine Richardson et al Science Advances 9, eadh2458 (2023).